varför.
Vi människor har en tedens att klaga, att aldrig vara nöjda. Har vi jobb så jobbar vi antingen för mycket, för lite eller så är det för stressigr osv. Vart vi än bor brukar det oftast alltid vara nått fel. Alltid är det något. Istället borde vi vara glada över att vi har nån stans att bo, att kroppen orkar jobba osv. Livet är så jäkla orättvist! Kan inte släppa tankarna på en familj i vimmerby, som igår miste sin dotter. Endast 17år i cancer. Vad klagar vi över. Det finns värre saker! Känner så för dem. Det värsta som kan hända en förälder. Mår illa av bara tanken. Varför, varför får så unga gå.
Så med andra ord. Var tacksam, för att du lever, för de som finns i din närhet. Njut av livet och kaplsa in fina minnen. Jag är oehört tacksam. Blir extra påmind. Älskar mina barn mer än allt annat. Min sambo betyder allt. Jag skulle vilja låsa in oss. Just för att kunna veta att inget någonsin händer. Det är dem som får mig hel.
Kommentarer
Trackback
