Maraton.
I eftermiddag/kväll har Zoey och jag haft maraton. Amningsmaraton i rätt benämning. Från halv 4 har hon i stort sätt varit vid bröstet. Först till halv 5. Sedan igen vid halv 6 osv. Sista delen av kvällen låg hon vid bröstet konstant. Men vid 10 över 9 somnade hon. Och antar att hon sover några timmar nu. Det är inte att hon inte blir mätt. Utan hon älskar att ligga och tutta. Försöker med nappen. Oftast går det efter en stund. Men just ikväll dög den inte alls, utan det skulle bara vara jag. Men nu ska jag sova med så småningom. Är helt utmattad av vårt maraton. Men vad gör man inte. Så underbar som hon är! Kan inte sluta titta på henne. Och hon sover mellan oss. Hon vill vara nära. Och ska jag erkänna så vill jag med det. Även om vi borde lära henne sova i sin säng snart, men hon är så liten än. Älskar att bara ligga i sängen och lyssna på mina döttrar. Höra när de sover så tryggt och fridfullt. Vad vore jag utan mina barn. Så underbara och älskade!<3
