Älskade.

Många gånger är det så lätt att dras med i vardagen. Dagarna går utan att man inser vad man har. Men om ni nu gör som jag, bara för en kort stund. Så tänk på allt du har, vilka människor som finns runt omkring dig, din familj, dina vänner. Visst känner ni tacksamhet? Det gör jag. Väldigt mycket. För vad vore jag utan min fina sambo? Mina underbara döttrar? Och alla andra som jag håller kär? Även vår lite smått jobbiga katt.. Kärlek är ett ord som kan sätta namn på känslan.

Nu ska jag lägga mig och sova. Iaf försöka hinna somna innan mini vill amma. Men jag ska även ligga och lyssna och njuta av ljudet av barnens andetag. Det finaste vi har gett varandra, Emil och jag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0